Det här är boken handlar om en av 1900-talets största skandaler, som jag aldrig hade hört talas om. Fiskhandlarsonen Kurt inleder ett homosexuellt förhållande med kungen, Gustav V. Kurt som är en charmerande man utnyttjar förhållandet på alla sätt han kan. Han ser till att skaffa sig förmåner och låter kungen mer eller mindre försörja honom. Han skaffar lyxbilar, ett vackert hus i Bromma och till och med ett slott och lever ett liv i sus och dus. Kurt är samtidigt gift med Anna, en godtrogen och strävsam kvinna. Anna älskar Kurt i hela sitt liv trots att han gör av med deras pengar och inte lyckas göra några saker rätt. Anna skaffar sig med hårt slit till slut en bra position i livet. Hon driver en restaurang som är mycket populär. Kurt däremot får, efter att maktens män fått nog av kungens allmosor till honom, ett riktigt elände. Överståthållare Notin skyr inga medel för att sätta åt honom och skickar honom till och med till Tyskland och försöker övertala Görings närmaste män att sätta honom i koncentrationsläger för att bli av med honom. Kurt som med tiden blir en äkta rättshaverist får ett sorgligt liv. Den enda som står vid hans sida när han blir gammal är den trogna Anna.
Det är är en mycket läsvärd bok, fast den ser väldigt tråkig ut på utsidan. Det är mycket intressant att läsa om de hårresande rättsövergrepp som begås mot Kurt och de gråa hår det ger flera statsministrar. Mycket får man på köpet i denna fantastiska historia, t.ex. exakt varför kungens bil körde av vägen där i kungens kurva. Svårt att gå av på rätt station, ja, mycket.
tisdag 23 mars 2010
tisdag 16 mars 2010
Innan döden kom av Elizabeth George
Det här är ingen lättsmält deckare, som den förra boken. Det är heller ingen vanlig deckare, med ett mystiskt mord och en berättelse med ledtrådar som leder fram till en ond mördare som får sitt rättmätiga straff. Den här berättelsen är en bakvänd deckare, mordet sker i slutet, inte början och den som begår brottet är minst lika mycket offer som offret självt. Men jag skulle faktiskt inte karaktärisera den som deckare alls, även om den vunnit titeln årets bästa kriminalroman i USA 2006.
Själva berättelsen handlar om tre barn som växer upp under miseralbla förhållanden i London. När deras mormor flyttar med sin man till Jamaica lämnar hon barnen 7, 11 och 15 år på trappen hos sin faster. Fastern tar motvilligt hand om barnen, men det går, trots goda ambitioner, allt mer på tok för alla inblandade. Det London som beskrivs är långt från det man är van vid. I detta London härskar gängen, avvikande barn mobbas och barn och ungdomar drar sig inte för att straffa dem som inte inordnar sig i hierarkin. Någon hjälp finns knappast att få från samhället, polisen är uttalat rasistisk och de sociala myndigheter likställs med fiender. De få människor som engagerar sig och försöker nå fram till barnen med något som kan kallas hjälpsamhet och försök till vänskap missförstås. Att någon skulle vara snäll utan baktanke eller krav på eftergift är inte något som dessa barn förstår.
Det här är en riktig "feel-bad-story". Det är bitvis så eländigt att jag övervägde att sluta läsa boken när en tredjedel återstod. Samtidigt är det ett mycket starkt porträtt av alla tre barnen och deras faster som hamnat i en värld där det inte spelar någon roll vad man gör. Det går i alla fall åt fel håll.
Det här är en riktigt läsvärd bok, men sorglig. Boken är mycket fängslande, en dag var det enbart tur att jag hann av tåget.
Själva berättelsen handlar om tre barn som växer upp under miseralbla förhållanden i London. När deras mormor flyttar med sin man till Jamaica lämnar hon barnen 7, 11 och 15 år på trappen hos sin faster. Fastern tar motvilligt hand om barnen, men det går, trots goda ambitioner, allt mer på tok för alla inblandade. Det London som beskrivs är långt från det man är van vid. I detta London härskar gängen, avvikande barn mobbas och barn och ungdomar drar sig inte för att straffa dem som inte inordnar sig i hierarkin. Någon hjälp finns knappast att få från samhället, polisen är uttalat rasistisk och de sociala myndigheter likställs med fiender. De få människor som engagerar sig och försöker nå fram till barnen med något som kan kallas hjälpsamhet och försök till vänskap missförstås. Att någon skulle vara snäll utan baktanke eller krav på eftergift är inte något som dessa barn förstår.
Det här är en riktig "feel-bad-story". Det är bitvis så eländigt att jag övervägde att sluta läsa boken när en tredjedel återstod. Samtidigt är det ett mycket starkt porträtt av alla tre barnen och deras faster som hamnat i en värld där det inte spelar någon roll vad man gör. Det går i alla fall åt fel håll.
Det här är en riktigt läsvärd bok, men sorglig. Boken är mycket fängslande, en dag var det enbart tur att jag hann av tåget.
söndag 7 mars 2010
Snömannen av Jo Nesbö
Det är är en riktigt läskig bok, inget som jag skulle vilja läsa ensam hemma en mörk kväll. Särskilt inte en vinter som denna när snön ligger djup.
Den lätt alkholiserade slitna polisen Harry Hole får i uppdrag att sätta fast en seriemördrare som utser ordentliga gifta mammor som sina offer. Mördaren lämnar efter sig, inte bara dödade kvinnor, utan också perfekt utformade snögubbar och blöta fotspår.
Jag lyckades tidigt gissa vem som var mördaren, men boken är spännande ändå. Lättsmälta deckare är dock inte det som fängslar mig mest och det var därför inte jättesvårt att gå av vid rätt station.
Den lätt alkholiserade slitna polisen Harry Hole får i uppdrag att sätta fast en seriemördrare som utser ordentliga gifta mammor som sina offer. Mördaren lämnar efter sig, inte bara dödade kvinnor, utan också perfekt utformade snögubbar och blöta fotspår.
Jag lyckades tidigt gissa vem som var mördaren, men boken är spännande ändå. Lättsmälta deckare är dock inte det som fängslar mig mest och det var därför inte jättesvårt att gå av vid rätt station.
måndag 22 februari 2010
Tröstaren av Karin Wahlberg
En medelålders kvinna är på väg hem från en syjunta sent en kväll. Hon hör konstiga ljud på kyrkogården och går dit för att se vad som pågår. Då blir hon plötsligt skjuten i magen! Hon hamnar på sjukhus och opereras och prognoserna ser bra ut, men allt är kanske inte så bra som det ser ut.
Det här är en deckare med en läkare och hennes polisman i huvudrollerna. Boken innehåller även karaktärerna korkad ung kvinna, maktlysten gubbsjuk man och en mer eller mindre galen yngre.
Lite spännande var det, och lite oväntad var upplösningen. Men... den var dock ingen höjdare, eller höjding som vi säger här hemma. Den passar bra som slöläsning, ungefär som ett avsnitt av Morden i Midsommer. Inga problem att gå av vid rätt station med andra ord.
Det här är en deckare med en läkare och hennes polisman i huvudrollerna. Boken innehåller även karaktärerna korkad ung kvinna, maktlysten gubbsjuk man och en mer eller mindre galen yngre.
Lite spännande var det, och lite oväntad var upplösningen. Men... den var dock ingen höjdare, eller höjding som vi säger här hemma. Den passar bra som slöläsning, ungefär som ett avsnitt av Morden i Midsommer. Inga problem att gå av vid rätt station med andra ord.
fredag 19 februari 2010
Mitra Lager, Gud vill att du ska dö
När jag läste den här boken var det ibland väldigt svårt att gå av vid rätt station. Ibland önskade jag dock att jag skulle gå av, för att det var så plågsamt att läsa. Den är hemsk, den här boken, särskilt för att den är sann.
Mitra beskriver sitt liv i Iran, där hon 17 år gammal hamnar i Hizbollahs fängelse i Iran för att ha varit aktiv i motståndsrörelsen mot ayatolla Khomeini. Hon överlever den första fängelsvistelsen men förföljs och hamnar flera gånger i fängelse igen. Behandlingen av oliktänkande blir allt mer brutal och många av hennes vänner och släktingar torteras till döds av ayatollans män.
När man är 17 år ska man få vara sorglös, gå i skolan och ha roligt, inte utsättas för tortyr och förföljelse på grund av sina åsikter. Det är hemskt att läsa om detta. Samtidigt är det viktigt. Det är bra att inse att demokrati inte är en självklarhet i andra länder. Det är lätt att glömma det när man bor i Sverige.
Det är också väldigt intressant att läsa den personliga skildringen av hennes förhållande till religionen, frågan om kvinnors rätt att bestämma över sina egena liv och frågan om familjens heder. Det ger ett djup åt den ofta ytliga och ensidiga diskussionen om dessa frågor som förs i dagens medier.
Boken slutar när Mitra till sist lyckas fly till Sverige, där hon fortfarande bor och arbetar. Jag skulle önska att hon skrev en fortsättning. Tills detta sker, läs den här boken. Den är viktig.
När jag läste den här boken var det ibland väldigt svårt att gå av vid rätt station. Ibland önskade jag dock att jag skulle gå av, för att det var så plågsamt att läsa. Den är hemsk, den här boken, särskilt för att den är sann.
Mitra beskriver sitt liv i Iran, där hon 17 år gammal hamnar i Hizbollahs fängelse i Iran för att ha varit aktiv i motståndsrörelsen mot ayatolla Khomeini. Hon överlever den första fängelsvistelsen men förföljs och hamnar flera gånger i fängelse igen. Behandlingen av oliktänkande blir allt mer brutal och många av hennes vänner och släktingar torteras till döds av ayatollans män.
När man är 17 år ska man få vara sorglös, gå i skolan och ha roligt, inte utsättas för tortyr och förföljelse på grund av sina åsikter. Det är hemskt att läsa om detta. Samtidigt är det viktigt. Det är bra att inse att demokrati inte är en självklarhet i andra länder. Det är lätt att glömma det när man bor i Sverige.
Det är också väldigt intressant att läsa den personliga skildringen av hennes förhållande till religionen, frågan om kvinnors rätt att bestämma över sina egena liv och frågan om familjens heder. Det ger ett djup åt den ofta ytliga och ensidiga diskussionen om dessa frågor som förs i dagens medier.
Boken slutar när Mitra till sist lyckas fly till Sverige, där hon fortfarande bor och arbetar. Jag skulle önska att hon skrev en fortsättning. Tills detta sker, läs den här boken. Den är viktig.
fredag 12 februari 2010
Vad är detta vad av Dave Eggers
Den här boken orkar jag inte läsa, tänkte jag. Men sen tog de andra böckerna slut och den här fick följa med i väskan. Och vilken bok! Det var ren tur om jag lyckades gå av vid rätt station!
Boken handlar om Valentino Achac Deng som växer upp strax innan kriget bryter ut i Sudan. Han beskriver sitt liv, från den harmoniska uppväxten hos sin stora familj i ett litet samhälle i Sudan till flykten till Etiopien och därifrån. Det är rent ut sagt förfärligt, en hemsk historia om hur denna pojke och de andra tusentals vilsna pojkarna, som de kallas, tvingas försöka överleva i år efter år i tillfälliga flyktingläger utan sina familjer och under mycket knappa förhållanden. Achak får till sist komma till USA, där World Trade Center just träffats av två flygplan, och det är därifrån han berättar sin historia.
Det som är allra mest fantastiskt med den här berättelsen är hur Achak lyckas hålla kvar sin önskan att lyckas och sin vilja att kämpa, trots de umbäranden han gång på gång tvingas genomlida.
Det här är en mycket tänkvärd bok som håller sig kvar i huvudet länge, länge.
Boken handlar om Valentino Achac Deng som växer upp strax innan kriget bryter ut i Sudan. Han beskriver sitt liv, från den harmoniska uppväxten hos sin stora familj i ett litet samhälle i Sudan till flykten till Etiopien och därifrån. Det är rent ut sagt förfärligt, en hemsk historia om hur denna pojke och de andra tusentals vilsna pojkarna, som de kallas, tvingas försöka överleva i år efter år i tillfälliga flyktingläger utan sina familjer och under mycket knappa förhållanden. Achak får till sist komma till USA, där World Trade Center just träffats av två flygplan, och det är därifrån han berättar sin historia.
Det som är allra mest fantastiskt med den här berättelsen är hur Achak lyckas hålla kvar sin önskan att lyckas och sin vilja att kämpa, trots de umbäranden han gång på gång tvingas genomlida.
Det här är en mycket tänkvärd bok som håller sig kvar i huvudet länge, länge.
lördag 6 februari 2010
Herta Müller: Redan då var räven jägare
Är det såhär det känns att ha dyslexi? Man läser och läser men begriper inte vad det står. Hände det där, eller var det måhända bara något som någon tänkte? Herta Müller fick Nobelpriset 2009 för sitt sparsmakade, egensinniga språk som ligger nära poesin. Ja, men finns det inte en poäng att skriva någorlunda lättillgängligt? Är det inte bra att ens läsare kan begripa ungefär vad författaren har tänkt?
Allt är inte helt obegripligt. Boken utspelar sig i Rumänien strax före Ceausescus fall. Ramhistorien handlar om Adina, en ung lärare, som förföljs och tvingas fly. Det lilla jag lyckas tillgodogöra mig av historien i övrigt är elände, misär och förtryck. Som fabriken där kvinnorna tvingas jobba under mycket dåliga förhållanden, där de till råga på allt måste finna sig i att ställa upp och ha sex med förmannen. Portvaktens fru kan år senare konstatera att alla arbetarnas barn liknar förmannen.
En del säger att Herta Müller skrivit andra böcker som går att begripa. Jag kanske ska försöka med en sådan istället?
Allt är inte helt obegripligt. Boken utspelar sig i Rumänien strax före Ceausescus fall. Ramhistorien handlar om Adina, en ung lärare, som förföljs och tvingas fly. Det lilla jag lyckas tillgodogöra mig av historien i övrigt är elände, misär och förtryck. Som fabriken där kvinnorna tvingas jobba under mycket dåliga förhållanden, där de till råga på allt måste finna sig i att ställa upp och ha sex med förmannen. Portvaktens fru kan år senare konstatera att alla arbetarnas barn liknar förmannen.
En del säger att Herta Müller skrivit andra böcker som går att begripa. Jag kanske ska försöka med en sådan istället?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
