Hanne-Vibeke Holst, Förlåtelsen

Kan det gå i arv att göra sig skyldig till livslögner? Det är i vart fall vad Holst påstår i den här boken. Generation efter generation gör äktenskapliga snedsteg vilket resulterar i en såpaliknande kedja av typen "Men vem är egentligen min mor/far?" Boken kan emellertid, vilket är bra mycket intressantare, ses som en illustration av vådan av frånvaron av p-piller. Det var väl så, på för-p-piller-historisk tid, att många ungdomar "råkade i olycka" när de någon varm sommarkväll gått lite för långt. Dagen-efter-pillrens tid har liksom undanröjt det där, åtminstone till en stor del.

Den här boken utspelar sig i två olika tider, dels skildringen av de båda tvillingbröderna Leo och Leifs uppväxt i Danmark på 1940-talet, dels i nutida Berlin där barnbarnet till en av bröderna, operadirektören Helena, just ska motta ett pris för att ha klarat en kris av liknande karaktär som Muhammedteckningarna i Jyllandsposten. Den äldre historien är verkligt läsvärd. Mest givande är berättelsen om Leo och Leifs mamma som måste kämpa med alla medel för att hålla ihop familjen när pojkarnas far, pastor Tholstrup, går under jorden för att jobba för motståndsrörelsen (ihop med en sagolikt vacker spion). Hon klarar det, men upptäcker att hennes man bedragit henne och blir allt mer bitter tills hennes inre är lika kallt som en isbit. Även relationen mellan bröderna är mycket väl skildrad.

Den andra historien känns krystad, som om någon beordrat författaren att föra in lite nutida politisk dramatik i historien. Helena är en kvinna i karriären. Hennes dotter hatar henne. Hon känner sig avvvisad och åsidosatt och anser inte att hennes mamma brytt sig om henne tillnärmesevis lika mycket som sitt jobb. Hon dyker dock upp med sin muslimska pojkvän Khalil för att se på prisutdelningen. Men i ryggsäcken har Khalil en bomb och han tar både Helena och hennes dotter som gisslan. Hotad med döden ser Helena sig äntligen tvingade att berätta sanningen och öppna den skokartong hon ärvt. En skokartong med oskickade brev och fotografier och som visar sig innehålla  fler svar än både hon och hennes dotter förväntat sig.

Liter mer 40-tal och lite mindre nutida action, så hade det här blivit en riktig fullpoängare. Nu får den nöja sig med ett nja, en bok som delvis (åtminstone vad gäller halva historien) kommer att leva kvar i medvetandet ett tag.

Robin Hobb, Fool's errand och The golden fool

Det här är de två första böckerna i the Tawny Man Trilogy. Här är vi tillbaka till världen där Fitz levde (the Farseer Trilogy) och dödades för sin magi och handlingen fortsätter kretsa kring honom. Fool, vars namn böckerna bär, har dock också en minst sagt central roll i denna historia. Det är ju han som är profeten och Fitz hans katalysator, den som har makt att förändra världen. Och den här gången väger det mycket jämt. Ska den tippa åt det goda hållet eller det onda? Kan Fitx med Fools hjälp göra den skillnad som innebär att det inte går åt skogen?

Det har gått en tid sedan förra gången vi var i den här världen, 20 år eller så och Fitz är numera vuxen, ledbruten, cynisk och bra mycket mindre entusiastisk än hans ungdomliga jag. Nästan alla tror att han är död och han lever ensligt, endast med sällskap av sin varg och sin adoptivson som han försöker uppfostra. Men det vet vi ju alla hur svårt det är att vara förälder och hur han än gör ser sonen ut att göra samma dumma misstag som han själv.

Fitx har hållit sig undan länge, men till sist hinner ödet ikapp honom. Det är Fool som i ny skepnad dyker upp och återigen tvingar in honom i skeendets virvlar och snart är han tillbaka på slottet där allt en gång började. Den här gången för att bistå den unge prinsen som råkat illa ut.

Det är underhållande, spännande, fantastiskt och storslaget som alltid. Det övas magi, hörs röster om drakar och några vänner från förr (andra böcker) dyker upp. Boken är skickligt skriven och berättad och jag bara njuter av att jag ännu har några kvar innan jag plöjt hela denna författares skörd av fantasyböcker. Högklassig verklighetsflykt!

Susan Collins, Hungerspelen

Först streckläste min nioåring den här boken. Sedan läste min man den. Han gillade den också. Då läste jag den också och jag kan bara hålla med. Vilken action! Det här är en bok som man vill läsa från början till slut utan uppehåll. Jag läste, inte bara på tunnelbanan och bussen, utan också när jag promenerade hem från busshållplatsen. Då är det spännande!

Boken beskriver en reality show i direktsändning där ungdomar tvingas kämpa mot varandra, likt en modernt gladiatorspel, och där den som dödas sist vinner. Deltagarna väljs ut genom ett lotteri. Huvudpersonen Kattniss lilla syster väljs ut som en av de tävlande, men i panik ställer Katniss frivilligt upp istället för henne och åker iväg för att stylas och släppas ut som ett villebråd. Hon är beredd på spelets regler men får snart problem då hennes medtävlande räddar hennes liv. Någon av dem måste dö...

Jag tror den här boken klassas som en ungdomsbok, men den har ett sällan sett driv i historien och är inte så blåögt romantisk som ungdomsböcker annars är. Inte konstigt att den lästs av många. En bok som passar lika bra för 9-åringar som för 35-åringar.

Ellen Bryson, The transformation of Bartholomew Fortuno

Under andra halvan av 1800-talet drev en man vid namn P.T. Barnum ett museum i New York. Det var ett museum för konstiga saker som uppstoppade djur och kalvar med två huvuden. Det mest lockande var dock att muséet också förevisade udda människor. Boken handlar om en av dessa människor, den smalaste mannen i världen, Mr Fortuno. Denna man, som är bästa vän med tjocka damen, lever ett ganska lugnt liv på muséet och är stolt över att dagligen förevisas för förskräckta åskådare. Hans övertygelse är att utställningsobjektens egenheter är en gåva, så länge man inte är en konstgjord, oäkta skapelse, som kökshjälpen som en dag kläs ut och förevisas som prinsessa från ett land långt långt bort.

Fortunos lugna liv störs dock när han faller handlöst för muséets alldeles nya extra fina opiummissbrukande attraktion Skäggiga damen. Hon är den vackraste person han någonsin sett. Hon har stora bröst, vacker hy och har ett stort svallande rött skägg. Förälskelsen tycks dock delas dock av mr Barnum och någonstans där blir Mr Fortuno fast i en maktkamp mellan makarna Barnum, där fru Barnum har andra åsikter om muséets nya sensation än sin make. Skäggiga damens uppdykande påverkar dock Fortuno mer än han först anar och snart ifrågasätter både han och andra sitt liv som museieföremål.

Den plats boken utspelar sig på är annorlunda och det är visst, åtminstone lite, intressant att läsa om människor som utställningsobjekt, även om det inte ifrågasätts eller problematiseras i den här boken. Dessutom har jag lite problem med handlingen. Nog för den utspelar sig på 1800-talet, men jag tycker det är lite svårsmält när den ömtålige och magra Mr Fortuno ser sig kallad att i egenskap av man "ta hand om" och "rädda" skäggiga damen, som trots sitt missbruk nog skulle ta bättre hand om honom än tvärtom. Även om budskapet är att också den udda kan accepteras, gäller det bara så länge den inte avviker allt för mycket från normen. Det är lite trist, med ett sådant här tema borde författaren ha kunnat inspirera till mer diskussion och debatt.

I mångt och mycket är det en bok där det inte händer så mycket. Fortuno matar fåglarna, tänker och tittar på maten. Det händer inte heller så mycket hos mig som läsare. Jag läser och läser lite till och sen är den slut och så var det med det.

Tom McCarthy, C

Det här är en udda bok, kanske inte så konstigt att den såldes för halva reapriser på bokhandeln. Den inleds storartat med en fantastisk skildring av två barns uppväxt i en excentrisk familj där pappan driver en dövskola som lär barn prata och mamman, som finns någonstans i periferin, odlar silkesmaskar och gör tyg. Huvudpersonen Serge Carrefax och hans syster uppmuntras att lära sig allt möjligt. De utvecklar tillsammans ett slags monopol som utspelar sig utomhus i trädgården som sedan kompletteras med en radioanordning så de kan anropa varandra från de olika "gatorna". De lyckas också fixa en fenomenal explosion i garaget när Serges syster experimenterar med olika kemiska preparat, en explosion som de sedan under flera månaders tid förgäves försöker upprepa. När de blir äldre snöar Serge in på kortvågsradio medan hans överbegåvade syster djupdyker i kemins och insekternas värld.

Sedan går det utför. Serges syster dör och Serge kallas in i det militära där han upptäcker en annan del av kemin på nära håll. Han missbrukar allt som finns i medicinlådan, men överlever trots allt även om han landar som krigsfånge hos tyskarna. Sedan mår han inte så bra. Han lever det som i dag brukar kallas ett destruktivt liv och hamnar till sist i Egyptien ... som departementstjänsteman.

Boken är bitvis svår att förstå och i mitten rätt miserabel. Men den är ändå läsvärd med tanke på alla de goda skratt jag fick av bokens början. Hade den fortsatt på det sättet hade det varit en fröjd att läsa. Men nu, udda, ja det får bli det sammantagna betyget.

Robin Hobb, Ship of Destiny

Det här är sista boken i trilogin om the Live Ship Traders.

Plötsligt befinner sig den trygga världen i gungning. Krig hotar och den enorma jordbävningen har förstört större delar av staden i träden kring floden. Familjer splittras och osäkerhet uppstår om vem som lever. Situationen tvingar alla till anpassning och var och en måste förstå att det är upp till dem själva att ta ansvar för situationen. Medlemmarna i familjen Vestrit ser sig plötsligt var och en stå med en mycket viktig roll i att försöka få utvecklingen att gå och rätt håll, när allt plötsligt står och väger. Till och med lillebror Selden som hittills gråtande hållit i sin mors kjol i de andra böckerna får en viktigt uppgift att fylla.

Det är en saga som engagerar och livfullt beskriver människors längtan, sorg och rädsla på ett sådant sätt att det känns som jag upplevt det själv. Uppriktigt som en Knausgård förlagt till en annan värld. Och visst blir det roligare att läsa när man befinner sig i en saga med drakar och talande skepp, möjligheterna är oändliga!

Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg, Cirkeln

Jag hade hört om den här boken och köpt den men min dotter som är i bokslukaråldern lyckades lägga vantarna på den före mig. Hon streckläste den medan hennes kompis kommenterade det hela: Den där boken får jag inte läsa för min mamma.

Dåligt samvete som jag fick läste jag den sedan själv. Jag kan förstå att den precis vunnit Stora läsarpriset i kategorin årets ungdomsbok. Den är medryckande, spännande och lättläst och ... otäck. Bitvis är den sådär läskig som smygande thrillers där en skugga glider fram i bakgrunden och man bara vet att det är mördaren. Jag blev mörkrädd och kan inte förstå hur min nioåring inte greps av den stora nattskräcken.

Handlingen är underbar. Sex flickor som inte har något gemensamt hamnar mitt i natten på en gammal folkpark i Engelsfors. De har på något sätt förts dit i den röda månens sken och får veta att de är häxor. Förstås måste de utkämpa en strid mot det onda och det enda sätt de kan klara detta på är om de samarbetar, vilket blir svårare än man kan tro.

Det är ibland förutsägbart och klichéartat: "Jag är den utvalde!", men man får acceptera sånt i en ungdomsbok. Ändå är den helt klart läsvärd, så jag måste nog skaffa den andra boken "Eld". Men det står 15+ på den på Adlibris, så det är nog bäst att jag försöker läsa den före min nioåring den här gången...