Jag har läst den tjocka hungerspelen innehållande de tre böckerna Hungerspelen, Fatta eld och Revolt. Parallellt med andra och tredje delen läste jag också boken om Pol Pots Kambodja. Därtill råkade jag under samma tid läsa om diktaturen under militärjuntan i Argentina på 1970-talet. I ljuset av detta är sagan om Hungerspelen riktigt otäck. Inte minst för att den knappast innehåller något nytt. Den bara blandar en drös med verkliga diktaturer och spyr ut en alltför sannolik historia för att jag ska förbli oberörd.
Det är en riktig bladvändarhistoria. Man läser och läser och kan inte sluta. Även om det må vara en ungdomsbok förvånades jag dock över hur mycket svärta andra och tredje boken innehåller. Katniss, som är böckernas huvudperson, blir verkligen i grunden skadad av att vara med om alla de hemskheter som utspelar sig i Hungerspelen och hon blir inte, à la Hollywood, bra igen när hon är hemma. Istället beskrivs en mycket mer sannolik historia där hon blir deprimerad, drömmer mardrömmar och till sist klassas som otillräknelig. Vad kan man säga. Det är en riktigt bra historia. Men mest hemskt och värst är att den inte alls är otrolig.
söndag 16 september 2012
Peter Fröberg Idling, Pol Pots leende
Fyra välutbildade svenskar reser 1978 genom Pol Pots Demokratiska Kampuchea och bevittnar den fantastiskt framgångsrika samhällsomvandling som de röda khmerernas revolution inneburit. De sprider framgångssagan när de kommer hem. Det som de inte visste, men som senare blivit uppenbart, är att de i själva verket duperats helt och hållet. Under den tid de fyra svenskarna reste i landet pågick ett folkmord där en fjärdedel av befolkningen svalt, torterades eller mördades till döds. Boken försöker ta reda på hur detta kunde vara möjligt. Hur kunde ett land, satt under så stor press, lyckas lura svenskarna så grundligt. Eller var det resenärernas egna förutfattade meningar om revolutionens förträfflighet som gjorde att de köpte propagandaresan.De fyra
svenskarna vill inte gärna berätta om varför de lurades och de som
arrangerade resan är antingen döda eller väldigt förtegna.
Man mår inte något vidare av att läsa skildringar som beskriver människans ondska. För så mycket annat kan man inte säga om Pol Pots Kambodja. Han inrättade ett system där lydnaden gentemot rörelsen sattes före allt annat som familj, kärlek och vänner. Vänner, grannar, ja till och med ens egna barn, kunde vara angivare. Det var en regim som var dömd till undergång, ett land utplånar ju sig självt om det dödar sin egen befolkning. Men de som drev revolutionen trodde verkligen på sitt uppdrag och blev alltför sent varse om att de tänkt fel.
Boken är inte helt lätt att läsa. Små berättelser och citat blandas med beskrivningar av utvecklingen i landet och skildringen av författarens försök att utröna sanningen. Men ändå blir det en fungerande helhet. Den viktigaste reflektionen är att det är lätt hänt att med facit i hand klandra resenärerna. Men det ska nog undvikas. Vi är sannolikt lika lättlurade idag när medier sprider "den sanna" bilden av dagens konflikter och revolutioner.
Man mår inte något vidare av att läsa skildringar som beskriver människans ondska. För så mycket annat kan man inte säga om Pol Pots Kambodja. Han inrättade ett system där lydnaden gentemot rörelsen sattes före allt annat som familj, kärlek och vänner. Vänner, grannar, ja till och med ens egna barn, kunde vara angivare. Det var en regim som var dömd till undergång, ett land utplånar ju sig självt om det dödar sin egen befolkning. Men de som drev revolutionen trodde verkligen på sitt uppdrag och blev alltför sent varse om att de tänkt fel.
Boken är inte helt lätt att läsa. Små berättelser och citat blandas med beskrivningar av utvecklingen i landet och skildringen av författarens försök att utröna sanningen. Men ändå blir det en fungerande helhet. Den viktigaste reflektionen är att det är lätt hänt att med facit i hand klandra resenärerna. Men det ska nog undvikas. Vi är sannolikt lika lättlurade idag när medier sprider "den sanna" bilden av dagens konflikter och revolutioner.
måndag 3 september 2012
Waris Dirie och Cathleen Miller, En blomma i Afrikas öken
Waris var en liten nomadflicka i Somalias öken. Hennes familj vandrade runt i öknen, alltid sökande efter vatten till sina djur. En dag kom Waris pappa hem med en ny fru, en ung kvinna. Den nya frun betedde sig dock illa mot deras mamma. Waris och hennes syskon bestämde sig därför för att lära henne en läxa. De släpade med sig den unga kvinnan långt ut i öknen, så långt att ingen kunde höra hennes skrik, klädde av henne naken och hängde henne upp och ner i ett träd, tillräcklig högt upp för att inte lejonen skulle äta upp henne. Där blev hon hängande i två dagar innan hon hittades av deras pappa. Hon överlevde med ett nödrop och blev snäll. Det är inte ofta jag blir chockad av en bok, men när jag läste detta blev jag det. Vad är sensmoralen i den sagan?
Jag högg den här i bokbytarhyllan på jobbet och började läsa på vägen hem. Två dagar senare var boken slut. Det här är en otroligt lättläst bok. Därmed inte sagt att den är lättsam. Snarare tvärtom. Den här boken beskriver Waris Diries liv från kringvandrande nomadflicka i Somalia till världskänd modell med hela världen som arbetsplats. Men framförallt är det en beskrivning av Waris fantastiska förmåga att överleva, att kämpa och visa att man inte behöver ge upp även om oddsen är emot en.
Den här boken har också ett till viktigt budskap. Den är propagerar mot kvinnlig omskärelse. Waris beskriver sin egen upplevelse att som femåring får könsorganen bortskurna med ett smutsigt rakblad. De flesta flickor dog, men Waris överlevde, men fick därefter ständigt leva med smärtan och de problem som denna skada orsakade. Fastän åtgärden utfördes på hennes faders order och genom att hennes mamma höll fast henne skriver hon att hon inte ger dem någon skuld till det som hände och att hon helt förlåtit dem. De följde bara sin tradition. Det enda som kan få denna hemska sedvänja att upphöra, menar Waris, är information om hur fel detta är. Den här boken är ett sådant bidrag.
Det här är något som ovanligt som en enkel bok med ett stort budskap. Det är en bok alla borde läsa.
Jag högg den här i bokbytarhyllan på jobbet och började läsa på vägen hem. Två dagar senare var boken slut. Det här är en otroligt lättläst bok. Därmed inte sagt att den är lättsam. Snarare tvärtom. Den här boken beskriver Waris Diries liv från kringvandrande nomadflicka i Somalia till världskänd modell med hela världen som arbetsplats. Men framförallt är det en beskrivning av Waris fantastiska förmåga att överleva, att kämpa och visa att man inte behöver ge upp även om oddsen är emot en.
Den här boken har också ett till viktigt budskap. Den är propagerar mot kvinnlig omskärelse. Waris beskriver sin egen upplevelse att som femåring får könsorganen bortskurna med ett smutsigt rakblad. De flesta flickor dog, men Waris överlevde, men fick därefter ständigt leva med smärtan och de problem som denna skada orsakade. Fastän åtgärden utfördes på hennes faders order och genom att hennes mamma höll fast henne skriver hon att hon inte ger dem någon skuld till det som hände och att hon helt förlåtit dem. De följde bara sin tradition. Det enda som kan få denna hemska sedvänja att upphöra, menar Waris, är information om hur fel detta är. Den här boken är ett sådant bidrag.
Det här är något som ovanligt som en enkel bok med ett stort budskap. Det är en bok alla borde läsa.
Robin Hobb, Fool's fate
Detta är den tredje delen i trilogin The Tawny Man. I denna del beger sig Fitz till en avlägsen ö långt i norr tillsammans med prinsen och en hel hoper med krigare och en underlig man (Thick) för att hjälpa prinsen att uppfylla sitt löfte, att hugga av isdrakens huvud. Det är priset för att prinsen ska få gifta sig med Narcheska, härskarinna över den Yttre övärlden. Det är bara det att Fitz bästa vän Fool menar att draken måste räddas till varje pris för att inte det onda ska ta över. Sliten mellan plikten att vara lojal mot sin prins och sin vänskap till Fool sviker Fitz sin vän och gör allt för att se till att Fool inte kan följa med till ön. Men Fool kan inte ge upp. Det finns nämligen bara en chans att överleva.
Det är en lång historia, det här med, mer än 800 sidor. Men det är som vanligt mycket bra. Berättelsen slingrar sig fram genom i det iskalla klimatet, men som svensk som frusit många gånger kan jag tycka att själva kylan, frusna yllesockor och förfrusna händer borde fått ännu större plats. Det är liksom inget man kan pausa ifrån. Skildringen av Narcheskas hemtrakt är underhållande, där maktförhållandet mellan män och kvinnor är det omvända än i större delen av den här världen. Kvinnorna styr och äger jorden medan männen på nåder får dela deras bädd, om de har tur, och i övrigt får hålla sig på skeppen. Det är som vanligt en storslagen avslutning på en enastående saga! Det trista är att det nu bara är tre Robin Hobb-böcker kvar...
Det är en lång historia, det här med, mer än 800 sidor. Men det är som vanligt mycket bra. Berättelsen slingrar sig fram genom i det iskalla klimatet, men som svensk som frusit många gånger kan jag tycka att själva kylan, frusna yllesockor och förfrusna händer borde fått ännu större plats. Det är liksom inget man kan pausa ifrån. Skildringen av Narcheskas hemtrakt är underhållande, där maktförhållandet mellan män och kvinnor är det omvända än i större delen av den här världen. Kvinnorna styr och äger jorden medan männen på nåder får dela deras bädd, om de har tur, och i övrigt får hålla sig på skeppen. Det är som vanligt en storslagen avslutning på en enastående saga! Det trista är att det nu bara är tre Robin Hobb-böcker kvar...
fredag 10 augusti 2012
Hanne-Vibeke Holst, Förlåtelsen
Kan det gå i arv att göra sig skyldig till livslögner? Det är i vart fall vad Holst påstår i den här boken. Generation efter generation gör äktenskapliga snedsteg vilket resulterar i en såpaliknande kedja av typen "Men vem är egentligen min mor/far?" Boken kan emellertid, vilket är bra mycket intressantare, ses som en illustration av vådan av frånvaron av p-piller. Det var väl så, på för-p-piller-historisk tid, att många ungdomar "råkade i olycka" när de någon varm sommarkväll gått lite för långt. Dagen-efter-pillrens tid har liksom undanröjt det där, åtminstone till en stor del.
Den här boken utspelar sig i två olika tider, dels skildringen av de båda tvillingbröderna Leo och Leifs uppväxt i Danmark på 1940-talet, dels i nutida Berlin där barnbarnet till en av bröderna, operadirektören Helena, just ska motta ett pris för att ha klarat en kris av liknande karaktär som Muhammedteckningarna i Jyllandsposten. Den äldre historien är verkligt läsvärd. Mest givande är berättelsen om Leo och Leifs mamma som måste kämpa med alla medel för att hålla ihop familjen när pojkarnas far, pastor Tholstrup, går under jorden för att jobba för motståndsrörelsen (ihop med en sagolikt vacker spion). Hon klarar det, men upptäcker att hennes man bedragit henne och blir allt mer bitter tills hennes inre är lika kallt som en isbit. Även relationen mellan bröderna är mycket väl skildrad.
Den andra historien känns krystad, som om någon beordrat författaren att föra in lite nutida politisk dramatik i historien. Helena är en kvinna i karriären. Hennes dotter hatar henne. Hon känner sig avvvisad och åsidosatt och anser inte att hennes mamma brytt sig om henne tillnärmesevis lika mycket som sitt jobb. Hon dyker dock upp med sin muslimska pojkvän Khalil för att se på prisutdelningen. Men i ryggsäcken har Khalil en bomb och han tar både Helena och hennes dotter som gisslan. Hotad med döden ser Helena sig äntligen tvingade att berätta sanningen och öppna den skokartong hon ärvt. En skokartong med oskickade brev och fotografier och som visar sig innehålla fler svar än både hon och hennes dotter förväntat sig.
Liter mer 40-tal och lite mindre nutida action, så hade det här blivit en riktig fullpoängare. Nu får den nöja sig med ett nja, en bok som delvis (åtminstone vad gäller halva historien) kommer att leva kvar i medvetandet ett tag.
Den här boken utspelar sig i två olika tider, dels skildringen av de båda tvillingbröderna Leo och Leifs uppväxt i Danmark på 1940-talet, dels i nutida Berlin där barnbarnet till en av bröderna, operadirektören Helena, just ska motta ett pris för att ha klarat en kris av liknande karaktär som Muhammedteckningarna i Jyllandsposten. Den äldre historien är verkligt läsvärd. Mest givande är berättelsen om Leo och Leifs mamma som måste kämpa med alla medel för att hålla ihop familjen när pojkarnas far, pastor Tholstrup, går under jorden för att jobba för motståndsrörelsen (ihop med en sagolikt vacker spion). Hon klarar det, men upptäcker att hennes man bedragit henne och blir allt mer bitter tills hennes inre är lika kallt som en isbit. Även relationen mellan bröderna är mycket väl skildrad.
Den andra historien känns krystad, som om någon beordrat författaren att föra in lite nutida politisk dramatik i historien. Helena är en kvinna i karriären. Hennes dotter hatar henne. Hon känner sig avvvisad och åsidosatt och anser inte att hennes mamma brytt sig om henne tillnärmesevis lika mycket som sitt jobb. Hon dyker dock upp med sin muslimska pojkvän Khalil för att se på prisutdelningen. Men i ryggsäcken har Khalil en bomb och han tar både Helena och hennes dotter som gisslan. Hotad med döden ser Helena sig äntligen tvingade att berätta sanningen och öppna den skokartong hon ärvt. En skokartong med oskickade brev och fotografier och som visar sig innehålla fler svar än både hon och hennes dotter förväntat sig.
Liter mer 40-tal och lite mindre nutida action, så hade det här blivit en riktig fullpoängare. Nu får den nöja sig med ett nja, en bok som delvis (åtminstone vad gäller halva historien) kommer att leva kvar i medvetandet ett tag.
Robin Hobb, Fool's errand och The golden fool
Det här är de två första böckerna i the Tawny Man Trilogy. Här är vi tillbaka till världen där Fitz levde (the Farseer Trilogy) och dödades för sin magi och handlingen fortsätter kretsa kring honom. Fool, vars namn böckerna bär, har dock också en minst sagt central roll i denna historia. Det är ju han som är profeten och Fitz hans katalysator, den som har makt att förändra världen. Och den här gången väger det mycket jämt. Ska den tippa åt det goda hållet eller det onda? Kan Fitx med Fools hjälp göra den skillnad som innebär att det inte går åt skogen?
Det har gått en tid sedan förra gången vi var i den här världen, 20 år eller så och Fitz är numera vuxen, ledbruten, cynisk och bra mycket mindre entusiastisk än hans ungdomliga jag. Nästan alla tror att han är död och han lever ensligt, endast med sällskap av sin varg och sin adoptivson som han försöker uppfostra. Men det vet vi ju alla hur svårt det är att vara förälder och hur han än gör ser sonen ut att göra samma dumma misstag som han själv.
Fitx har hållit sig undan länge, men till sist hinner ödet ikapp honom. Det är Fool som i ny skepnad dyker upp och återigen tvingar in honom i skeendets virvlar och snart är han tillbaka på slottet där allt en gång började. Den här gången för att bistå den unge prinsen som råkat illa ut.
Det är underhållande, spännande, fantastiskt och storslaget som alltid. Det övas magi, hörs röster om drakar och några vänner från förr (andra böcker) dyker upp. Boken är skickligt skriven och berättad och jag bara njuter av att jag ännu har några kvar innan jag plöjt hela denna författares skörd av fantasyböcker. Högklassig verklighetsflykt!
Det har gått en tid sedan förra gången vi var i den här världen, 20 år eller så och Fitz är numera vuxen, ledbruten, cynisk och bra mycket mindre entusiastisk än hans ungdomliga jag. Nästan alla tror att han är död och han lever ensligt, endast med sällskap av sin varg och sin adoptivson som han försöker uppfostra. Men det vet vi ju alla hur svårt det är att vara förälder och hur han än gör ser sonen ut att göra samma dumma misstag som han själv.
Fitx har hållit sig undan länge, men till sist hinner ödet ikapp honom. Det är Fool som i ny skepnad dyker upp och återigen tvingar in honom i skeendets virvlar och snart är han tillbaka på slottet där allt en gång började. Den här gången för att bistå den unge prinsen som råkat illa ut.
Det är underhållande, spännande, fantastiskt och storslaget som alltid. Det övas magi, hörs röster om drakar och några vänner från förr (andra böcker) dyker upp. Boken är skickligt skriven och berättad och jag bara njuter av att jag ännu har några kvar innan jag plöjt hela denna författares skörd av fantasyböcker. Högklassig verklighetsflykt!
tisdag 3 juli 2012
Susan Collins, Hungerspelen
Först streckläste min nioåring den här boken. Sedan läste min man den. Han gillade den också. Då läste jag den också och jag kan bara hålla med. Vilken action! Det här är en bok som man vill läsa från början till slut utan uppehåll. Jag läste, inte bara på tunnelbanan och bussen, utan också när jag promenerade hem från busshållplatsen. Då är det spännande!
Boken beskriver en reality show i direktsändning där ungdomar tvingas kämpa mot varandra, likt en modernt gladiatorspel, och där den som dödas sist vinner. Deltagarna väljs ut genom ett lotteri. Huvudpersonen Kattniss lilla syster väljs ut som en av de tävlande, men i panik ställer Katniss frivilligt upp istället för henne och åker iväg för att stylas och släppas ut som ett villebråd. Hon är beredd på spelets regler men får snart problem då hennes medtävlande räddar hennes liv. Någon av dem måste dö...
Jag tror den här boken klassas som en ungdomsbok, men den har ett sällan sett driv i historien och är inte så blåögt romantisk som ungdomsböcker annars är. Inte konstigt att den lästs av många. En bok som passar lika bra för 9-åringar som för 35-åringar.
Boken beskriver en reality show i direktsändning där ungdomar tvingas kämpa mot varandra, likt en modernt gladiatorspel, och där den som dödas sist vinner. Deltagarna väljs ut genom ett lotteri. Huvudpersonen Kattniss lilla syster väljs ut som en av de tävlande, men i panik ställer Katniss frivilligt upp istället för henne och åker iväg för att stylas och släppas ut som ett villebråd. Hon är beredd på spelets regler men får snart problem då hennes medtävlande räddar hennes liv. Någon av dem måste dö...
Jag tror den här boken klassas som en ungdomsbok, men den har ett sällan sett driv i historien och är inte så blåögt romantisk som ungdomsböcker annars är. Inte konstigt att den lästs av många. En bok som passar lika bra för 9-åringar som för 35-åringar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
