Paul Hoffman, The Left Hand of God

Det här är till viss del en hemsk historia. En djupt religiös sekt driver en isolerad skola för pojkar under miserabla förhållanden, dåligt med mat, våld och bestraffningar, psykiska trakasserier förekommer ständigt. En hel del pojkar dör. Men huvudpersonen i den här boken, Cale, är en pojke av hårt virke. Han har bestämt sig för att överleva, kosta vad det kosta vill. Syftet med hela skolan är att skapa en armé av fanatiska krigare och Cale har räknat ut att han har störst chans att överleva om han flyr först när han är stor nog att skickas ut i kriget, men en oväntad händelse gör att planerna får ändras. Av en händelse råkar Cale bli vittne till en obduktion av en ung, underbart vacker flicka, som en av lärarna utför på sitt tjänsterum. Kvinnor är förbjudna på skolan och ingen pojke har, sedan han hamnat på skolan, sett någon sådan. Det värsta med obduktionen är dock att flickans hand rör sig: Hon är inte död utan skärs upp levande! Denna händelse får till följd att Cale flyr från skolan med två av sina vänner och ytterligare en flicka som de räddar från samma öde som sin obducerade väninna.

Cale är en ytterst våldsam ung man, som är fenomenal på att döda och våld tycks följa honom var han går. Därför leder inte heller flykten till lugn för honom, även om han lyckas ta sig relativt långt bort från sekten. Men även han finner kärleken i den unga vackra aristokratiska Arbell Swan-Neck. När den religiösa sekten ger sig ut för att kriga blir Arbell en måltavla och Cale dras in i kriget mer än han skulle önska och han står snart öga mot öga med sin forna plågoandar igen.

Vissa händelser i den här boken måste få en fortsättning. De hänger helt i luften och man förstår att det här är inledningen på en längre historia, ännu en kommande trilogi. Språket är relativt svårt att förstå (för min nivå av engelska i vart fall) och historien är hemsk och svart. Men bitvis är den mycket spännande, och faktum är att jag var en halv sekund från att missa gå av tunnelbanan när jag var i början av den här boken. Det är inte helt rättvisande att recensera en ensam, första bok i en trilogi, så jag får nog fortsätta läsa nästa när den kommer i pocket. Men jag får väl erkänna, att det här var en av de mer vidriga böcker jag läst. Men läsvärd, ja, det måste jag nog säga. Som kuriosa kan även berättas att jag läste den pga att jag hört fel. Lukas sa, läs The Left Hand of Darkness och jag läste den här istället... Mycket mörker blir det...

Andrew Kaufman, Den krympande hustrun

Den här är en kort, fantasifull bok (en kortroman) med fina illustrationer av Sina Wirsén: En tjuv i lila hatt stiger in på ett bankkontor, skjuter ett skott i taket (för syns skull) och meddelar att det är ett rån. Men istället för att, som i vanliga världen, ta pengar från banken, rånas personalen och människorna i kön på 51 procent av sina själar genom att de berövas den sak som de bär med sig som har störst affektionsvärde för varje person. Ni kanske inte visste detta, men att bli bestulen på en så stor bit av själen är allvarligt och får de mest bisarra konsekvenser. Dessa yttrar sig dock olika för varje person, en kvinna förvandlas till godis, en ser sin make förvandlas till snögubbe och Stacey, som man får följa i boken, märker efter någon dag att hon krymper i enlighet med en triangulär nummersekvens. Klart är också att den som inte på något sätt kan få sin själ att växa igen, kommer att dö. De rånade bildar en stödgrupp men den får snabbt färre medlemmar när konsekvenserna av förlusten blir ohanterliga.

Jag, som sätter stort värde på själva historien i en bok, uppskattar verkligen den här berättelsen. Den är helt totalt oförutsägbar! Ett exempel på det är händelsen vid ett möte med stödgruppen, när en svettig deltagare plötsligt kommer rusande in, ser sig om, drämmer igen dörren och pustar ut. Men en kort stund därefter kommer ett lejon inrusande. Det är hennes tatuering som lösgjort sig från vaden och jagar henne och hon rusar ut från mötet med vilddjuret i hälarna. Man kan bara le.

Allt är dock inte begripligt och den röda tråden byter färg ibland, eller är lite trasig här och där. Hela historien är mer som en urflippad dröm än en vanlig bok. Men jag tycker det funkar. Det är riktigt njutbart att bara ge upp försöken att förutsäga hur det ska gå och bara flyta med.

Jag får väl erkänna att jag läste boken högt, för barnen. De uppskattade den lika mycket som jag, även om jag tror att de hade svårt att förstå de äktenskapliga problemen som den krympande Stacey brottas med. Har man som jag, inga problem med sin fantasi, ger den här boken ett par timmars härlig underhållning och en glädje över att leva med en 100-procentig själ!

Agnès Desarthe, Ät mig

När jag köpte den här boken, tittade på den, luktade (ja, jag luktar alltid på alla nya böcker) och läste på baksidan fick jag för mig att det här var en trevlig, liten puttrig historia. Det stod att den handlade om en dam som öppnar restaurang och går och småpratar med sig själv. Det var kanske därför jag blev så överraskad när jag upptäckte att jag mådde dåligt.

Det var ingen "feelgood"-bok. Det var en bok om saker som jag själv har otroligt svårt att läsa om, om en kvinna som inte kan förmå sig älska sitt barn och som inte öppnar sina fönsterkuvert. Den fick mig helt enkelt att må illa. Allt prat om matlagning, sjudning och diskning gjorde inte saken bättre. Inte heller det att hon själv sover i sin restaurang och badar i diskhon.

Man kan beskriva den här historien på ett annat sätt. Man kan betrakta den som en skildring av en kvinna som ger efter för sina lustar och som straffas orimligt hårt för det, just för att kvinnor, särskilt mammor, ska vara ärbara och perfekta, och sådana gör inte det hon gör. Man kan ställa sig frågan om en man skulle ha drabbats lika hårt? Men vi kan ta den diskussionen senare. Men inte heller det gör väl det här till en bok man mår bra av?

Just nu ser jag bara framför mig en halvt uppskuren stek liggandes på en diskbänk i en murrig mörk restaurang och hör i bakgrunden en ständigt pågående, obegriplig monolog från restaurangens ägarinna och stänger tacksamt boken. Tack för titten, men nu åker jag vidare, ut på havet med Utvandrarna.

Trudi Canavan, The Novice och The High Lord

Andra och tredje delen av Canavans The Black Magicans Trilogy går väl att läsa. Men kanske skulle jag varit åtminstone 25 år yngre. Det är en mobbningshistoria med revansch och lite kärlek som känns rätt futtig. En ytlig historia kanske man också kan säga, lite som en serietidning i klass med Bamse. Berättelsen går framåt men inte mycket mer än så. Sorry brorsan! Men du kanske har andra tips?

Marie Hermanson, Himmelsdalen

Det är en njutning att läsa denna bok. Det är något med språket, vad är svårt att sätta fingret på, men det är så härligt att läsa. Dessutom är berättelsen i sig fascinerande. Även sättet att beskriva händelser är uppfriskande. Daniels misslyckade äktenskap får t.ex. plats på en halv sida, men säger precis allt. Faktum är att just den skildringen är det bästa i hela boken!

Av handlingen kan inte för mycket avslöjas. Men ungefär det här står på baksidan så det lär väl vara okej att yppa. Daniel åker för att hälsa på sin tvillingbror Max som, pga för mycket arbete, hamnat på en kurort i Alperna. Det var länge sedan de sågs och väl på plats upplever Daniel en avslappnad miljö för rika personer på "semester". För att betala räkningen vill Max dock att han och Daniel under några dagar byter plats, så att Max obemärkt kan smyga iväg och fixa pengar till räkningen. Inte ont anande går Daniel med på detta, men det borde han nog inte ha gjort...

Boken är en roman-thriller. Skulle den bli film skulle den bli sådär krypande psykologisk läskig, som när man plötsligt befinner sig instängd i ett för litet utrymme och får svårt att få luft. Det var faktiskt länge sedan jag läste något så bra! Hugg den, den finns på pocket, och njut!!!

Trudi Canavan, The Magicans' guild

Första delen i triologin The Black Magician Trilogy: Book 1. Över ett bord i en välbesökt stimmig restaurang i centrala Stockholm överräcktes denna bok till mig av min lillebror. Han hade slagit in den tillsammans med sina syskon (bok 2 och 3) i en tidning och ögonen lyste: "Jag läste ut alla tre på en helg! De är jättebra!" Vad göra annat än att rusa hem och läsa.

Den här boken handlar om en tjej som upptäcker att hon har magiska krafter. Detta är dock inte bara av godo för, som det mycket riktigt visar sig, är okontrollerad magi utövad av en otränad farligt, så farligt att hennes liv snart är hotat. Det hade nog inte varit något problem om hon varit dotter i ett av de rikas hus. Då hade hon erbjudits en plats hos magikerna och tränats tillsammans med andra begåvade barn. Men hon är inget sådan barn. Hon är en av de fattiga som växt upp utanför stadsmurarna i stadens slumkvarter.

När hennes krafter blir kända påbörjas en jakt på flickan. Hon ser sig tvingad att sluta avtal med tjuvarna, de inofficiella makthavarna i staden för att gömma sig eftersom hon är övertygad att magikerna är ute efter att döda henne.

Det är mycket krypande i underjordiska gångar här. En hel del bord flyger i luften och en ungdomlig kärlek ställer till det för vissa. Frågan om vem man egentligen kan lita på är central.

Vi får se om den tar sig i bok två och tre. Den här känns ganska ytligt, men går helt klart att läsa. Vissa partier kan man faktiskt riskera att missa sin slutstation. Jag fortsätter att läsa nästa...

Mary Hoffman, City of Masks

En stad, måhända det forntida Venedig, är skådeplatsen för detta drama. En ung flicka smyger sig in i staden den dag när staden är stängd för alla som inte är infödda. Den som bryter mot förbudet dödas. Men det kan inte hjälpas, det är nämligen den här dagen uttagningen för vem som får bli drottningens nya gondoljärer äger rum och flickan har bestämt att hon minsann ska bli den första kvinnan på posten. Men hennes utflykt störs när en främmande pojke dyker upp i solen på det stora torget, helt synlig för alla, en pojke som helt uppenbart inte hör dit. Hon räddar honom undan soldaternas ögon och de två blir vänner. Men han är inte den hon tror, utan en Stravaganza, en tids- och rumsresenär från vår värld där han ligger i sin sjuksäng, svårt sjuk i cancer. Det visar sig dock att inte heller flickan är den hon har trott. En spännande bok som jag på direkten kunde rekommendera min nioåring. Men den var helt okej att läsa även som vuxen.