Leta i den här bloggen

tisdag 23 mars 2010

Ers majestäts olycklige Kurt, Lena Ebervall och Per E Samuelsson

Det här är boken handlar om en av 1900-talets största skandaler, som jag aldrig hade hört talas om. Fiskhandlarsonen Kurt inleder ett homosexuellt förhållande med kungen, Gustav V. Kurt som är en charmerande man utnyttjar förhållandet på alla sätt han kan. Han ser till att skaffa sig förmåner och låter kungen mer eller mindre försörja honom. Han skaffar lyxbilar, ett vackert hus i Bromma och till och med ett slott och lever ett liv i sus och dus. Kurt är samtidigt gift med Anna, en godtrogen och strävsam kvinna. Anna älskar Kurt i hela sitt liv trots att han gör av med deras pengar och inte lyckas göra några saker rätt. Anna skaffar sig med hårt slit till slut en bra position i livet. Hon driver en restaurang som är mycket populär. Kurt däremot får, efter att maktens män fått nog av kungens allmosor till honom, ett riktigt elände. Överståthållare Notin skyr inga medel för att sätta åt honom och skickar honom till och med till Tyskland och försöker övertala Görings närmaste män att sätta honom i koncentrationsläger för att bli av med honom. Kurt som med tiden blir en äkta rättshaverist får ett sorgligt liv. Den enda som står vid hans sida när han blir gammal är den trogna Anna.

Det är är en mycket läsvärd bok, fast den ser väldigt tråkig ut på utsidan. Det är mycket intressant att läsa om de hårresande rättsövergrepp som begås mot Kurt och de gråa hår det ger flera statsministrar. Mycket får man på köpet i denna fantastiska historia, t.ex. exakt varför kungens bil körde av vägen där i kungens kurva. Svårt att gå av på rätt station, ja, mycket.

tisdag 16 mars 2010

Innan döden kom av Elizabeth George

Det här är ingen lättsmält deckare, som den förra boken. Det är heller ingen vanlig deckare, med ett mystiskt mord och en berättelse med ledtrådar som leder fram till en ond mördare som får sitt rättmätiga straff. Den här berättelsen är en bakvänd deckare, mordet sker i slutet, inte början och den som begår brottet är minst lika mycket offer som offret självt. Men jag skulle faktiskt inte karaktärisera den som deckare alls, även om den vunnit titeln årets bästa kriminalroman i USA 2006.

Själva berättelsen handlar om tre barn som växer upp under miseralbla förhållanden i London. När deras mormor flyttar med sin man till Jamaica lämnar hon barnen 7, 11 och 15 år på trappen hos sin faster. Fastern tar motvilligt hand om barnen, men det går, trots goda ambitioner, allt mer på tok för alla inblandade. Det London som beskrivs är långt från det man är van vid. I detta London härskar gängen, avvikande barn mobbas och barn och ungdomar drar sig inte för att straffa dem som inte inordnar sig i hierarkin. Någon hjälp finns knappast att få från samhället, polisen är uttalat rasistisk och de sociala myndigheter likställs med fiender. De få människor som engagerar sig och försöker nå fram till barnen med något som kan kallas hjälpsamhet och försök till vänskap missförstås. Att någon skulle vara snäll utan baktanke eller krav på eftergift är inte något som dessa barn förstår.

Det här är en riktig "feel-bad-story". Det är bitvis så eländigt att jag övervägde att sluta läsa boken när en tredjedel återstod. Samtidigt är det ett mycket starkt porträtt av alla tre barnen och deras faster som hamnat i en värld där det inte spelar någon roll vad man gör. Det går i alla fall åt fel håll.

Det här är en riktigt läsvärd bok, men sorglig. Boken är mycket fängslande, en dag var det enbart tur att jag hann av tåget.

söndag 7 mars 2010

Snömannen av Jo Nesbö

Det är är en riktigt läskig bok, inget som jag skulle vilja läsa ensam hemma en mörk kväll. Särskilt inte en vinter som denna när snön ligger djup.

Den lätt alkholiserade slitna polisen Harry Hole får i uppdrag att sätta fast en seriemördrare som utser ordentliga gifta mammor som sina offer. Mördaren lämnar efter sig, inte bara dödade kvinnor, utan också perfekt utformade snögubbar och blöta fotspår.

Jag lyckades tidigt gissa vem som var mördaren, men boken är spännande ändå. Lättsmälta deckare är dock inte det som fängslar mig mest och det var därför inte jättesvårt att gå av vid rätt station.