Leta i den här bloggen

lördag 29 september 2012

Trudi Canavan, The Magicans' guild

Första delen i triologin The Black Magician Trilogy: Book 1. Över ett bord i en välbesökt stimmig restaurang i centrala Stockholm överräcktes denna bok till mig av min lillebror. Han hade slagit in den tillsammans med sina syskon (bok 2 och 3) i en tidning och ögonen lyste: "Jag läste ut alla tre på en helg! De är jättebra!" Vad göra annat än att rusa hem och läsa.

Den här boken handlar om en tjej som upptäcker att hon har magiska krafter. Detta är dock inte bara av godo för, som det mycket riktigt visar sig, är okontrollerad magi utövad av en otränad farligt, så farligt att hennes liv snart är hotat. Det hade nog inte varit något problem om hon varit dotter i ett av de rikas hus. Då hade hon erbjudits en plats hos magikerna och tränats tillsammans med andra begåvade barn. Men hon är inget sådan barn. Hon är en av de fattiga som växt upp utanför stadsmurarna i stadens slumkvarter.

När hennes krafter blir kända påbörjas en jakt på flickan. Hon ser sig tvingad att sluta avtal med tjuvarna, de inofficiella makthavarna i staden för att gömma sig eftersom hon är övertygad att magikerna är ute efter att döda henne.

Det är mycket krypande i underjordiska gångar här. En hel del bord flyger i luften och en ungdomlig kärlek ställer till det för vissa. Frågan om vem man egentligen kan lita på är central.

Vi får se om den tar sig i bok två och tre. Den här känns ganska ytligt, men går helt klart att läsa. Vissa partier kan man faktiskt riskera att missa sin slutstation. Jag fortsätter att läsa nästa...

Mary Hoffman, City of Masks

En stad, måhända det forntida Venedig, är skådeplatsen för detta drama. En ung flicka smyger sig in i staden den dag när staden är stängd för alla som inte är infödda. Den som bryter mot förbudet dödas. Men det kan inte hjälpas, det är nämligen den här dagen uttagningen för vem som får bli drottningens nya gondoljärer äger rum och flickan har bestämt att hon minsann ska bli den första kvinnan på posten. Men hennes utflykt störs när en främmande pojke dyker upp i solen på det stora torget, helt synlig för alla, en pojke som helt uppenbart inte hör dit. Hon räddar honom undan soldaternas ögon och de två blir vänner. Men han är inte den hon tror, utan en Stravaganza, en tids- och rumsresenär från vår värld där han ligger i sin sjuksäng, svårt sjuk i cancer. Det visar sig dock att inte heller flickan är den hon har trott. En spännande bok som jag på direkten kunde rekommendera min nioåring. Men den var helt okej att läsa även som vuxen.

söndag 16 september 2012

Suzanne Collins, Fatta eld och Revolt

Jag har läst den tjocka hungerspelen innehållande de tre böckerna Hungerspelen, Fatta eld och Revolt. Parallellt med andra och tredje delen läste jag också boken om Pol Pots Kambodja. Därtill råkade jag under samma tid läsa om diktaturen under militärjuntan i Argentina på 1970-talet. I ljuset av detta är sagan om Hungerspelen riktigt otäck. Inte minst för att den knappast innehåller något nytt. Den bara blandar en drös med verkliga diktaturer och spyr ut en alltför sannolik historia för att jag ska förbli oberörd.

Det är en riktig bladvändarhistoria. Man läser och läser och kan inte sluta. Även om det må vara en ungdomsbok förvånades jag dock över hur mycket svärta andra och tredje boken innehåller. Katniss, som är böckernas huvudperson, blir verkligen i grunden skadad av att vara med om alla de hemskheter som utspelar sig i Hungerspelen och hon blir inte, à la Hollywood, bra igen när hon är hemma. Istället beskrivs en mycket mer sannolik historia där hon blir deprimerad, drömmer mardrömmar och till sist klassas som otillräknelig. Vad kan man säga. Det är en riktigt bra historia. Men mest hemskt och värst är att den inte alls är otrolig.

Peter Fröberg Idling, Pol Pots leende

Fyra välutbildade svenskar reser 1978 genom Pol Pots Demokratiska Kampuchea och bevittnar den fantastiskt framgångsrika samhällsomvandling som de röda khmerernas revolution inneburit. De sprider framgångssagan när de kommer hem. Det som de inte visste, men som senare blivit uppenbart, är att de i själva verket duperats helt och hållet. Under den tid de fyra svenskarna reste i landet pågick ett folkmord där en fjärdedel av befolkningen svalt, torterades eller mördades till döds. Boken försöker ta reda på hur detta kunde vara möjligt. Hur kunde ett land, satt under så stor press, lyckas lura svenskarna så grundligt. Eller var det resenärernas egna förutfattade meningar om revolutionens förträfflighet som gjorde att de köpte propagandaresan.De fyra svenskarna vill inte gärna berätta om varför de lurades och de som arrangerade resan är antingen döda eller väldigt förtegna.

Man mår inte något vidare av att läsa skildringar som beskriver människans ondska. För så mycket annat kan man inte säga om Pol Pots Kambodja. Han inrättade ett system där lydnaden gentemot rörelsen sattes före allt annat som familj, kärlek och vänner. Vänner, grannar, ja till och med ens egna barn, kunde vara angivare. Det var en regim som var dömd till undergång, ett land utplånar ju sig självt om det dödar sin egen befolkning. Men de som drev revolutionen trodde verkligen på sitt uppdrag och blev alltför sent varse om att de tänkt fel.

Boken är inte helt lätt att läsa. Små berättelser och citat blandas med beskrivningar av utvecklingen i landet och skildringen av författarens försök att utröna sanningen. Men ändå blir det en fungerande helhet. Den viktigaste reflektionen är att det är lätt hänt att med facit i hand klandra resenärerna. Men det ska nog undvikas. Vi är sannolikt lika lättlurade idag när medier sprider "den sanna" bilden av dagens konflikter och revolutioner.

måndag 3 september 2012

Waris Dirie och Cathleen Miller, En blomma i Afrikas öken

Waris var en liten nomadflicka i Somalias öken. Hennes familj vandrade runt i öknen, alltid sökande  efter vatten till sina djur. En dag kom Waris pappa hem med en ny fru, en ung kvinna. Den nya frun betedde sig dock illa mot deras mamma. Waris och hennes syskon bestämde sig därför för att lära henne en läxa. De släpade med sig den unga kvinnan långt ut i öknen, så långt att ingen kunde höra hennes skrik, klädde av henne naken och hängde henne upp och ner i ett träd, tillräcklig högt upp för att inte lejonen skulle äta upp henne. Där blev hon hängande i två dagar innan hon hittades av deras pappa. Hon överlevde med ett nödrop och blev snäll. Det är inte ofta jag blir chockad av en bok, men när jag läste detta blev jag det. Vad är sensmoralen i den sagan?

Jag högg den här i bokbytarhyllan på jobbet och började läsa på vägen hem. Två dagar senare var boken slut. Det här är en otroligt lättläst bok. Därmed inte sagt att den är lättsam. Snarare tvärtom. Den här boken beskriver Waris Diries liv från kringvandrande nomadflicka i Somalia till världskänd modell med hela världen som arbetsplats. Men framförallt är det en beskrivning av Waris fantastiska förmåga att överleva, att kämpa och visa att man inte behöver ge upp även om oddsen är emot en.

Den här boken har också ett till viktigt budskap. Den är propagerar mot kvinnlig omskärelse. Waris beskriver sin egen upplevelse att som femåring får könsorganen bortskurna med ett smutsigt rakblad. De flesta flickor dog, men Waris överlevde, men fick därefter ständigt leva med smärtan och de problem som denna skada orsakade. Fastän åtgärden utfördes på hennes faders order och genom att hennes mamma höll fast henne skriver hon att hon inte ger dem någon skuld till det som hände och att hon helt förlåtit dem. De följde bara sin tradition. Det enda som kan få denna hemska sedvänja att upphöra, menar Waris, är information om hur fel detta är. Den här boken är ett sådant bidrag.

Det här är något som ovanligt som en enkel bok med ett stort budskap. Det är en bok alla borde läsa.

Robin Hobb, Fool's fate

Detta är den tredje delen i trilogin The Tawny Man. I denna del beger sig Fitz till en avlägsen ö långt i norr tillsammans med prinsen och en hel hoper med krigare och en underlig man (Thick) för att hjälpa prinsen att uppfylla sitt löfte, att hugga av isdrakens huvud. Det är priset för att prinsen ska få gifta sig med Narcheska, härskarinna över den Yttre övärlden. Det är bara det att Fitz bästa vän Fool menar att draken måste räddas till varje pris för att inte det onda ska ta över. Sliten mellan plikten att vara lojal mot sin prins och sin vänskap till Fool sviker Fitz sin vän och gör allt för att se till att Fool inte kan följa med till ön. Men Fool kan inte ge upp. Det finns nämligen bara en chans att överleva.

Det är en lång historia, det här med, mer än 800 sidor. Men det är som vanligt mycket bra. Berättelsen slingrar sig fram genom i det iskalla klimatet, men som svensk som frusit många gånger kan jag tycka att själva kylan, frusna yllesockor och förfrusna händer borde fått ännu större plats. Det är liksom inget man kan pausa ifrån. Skildringen av Narcheskas hemtrakt är underhållande, där maktförhållandet mellan män och kvinnor är det omvända än i större delen av den här världen. Kvinnorna styr och äger jorden medan männen på nåder får dela deras bädd, om de har tur, och i övrigt får hålla sig på skeppen. Det är som vanligt en storslagen avslutning på en enastående saga! Det trista är att det nu bara är tre Robin Hobb-böcker kvar...