Innan döden kom av Elizabeth George

Det här är ingen lättsmält deckare, som den förra boken. Det är heller ingen vanlig deckare, med ett mystiskt mord och en berättelse med ledtrådar som leder fram till en ond mördare som får sitt rättmätiga straff. Den här berättelsen är en bakvänd deckare, mordet sker i slutet, inte början och den som begår brottet är minst lika mycket offer som offret självt. Men jag skulle faktiskt inte karaktärisera den som deckare alls, även om den vunnit titeln årets bästa kriminalroman i USA 2006.

Själva berättelsen handlar om tre barn som växer upp under miseralbla förhållanden i London. När deras mormor flyttar med sin man till Jamaica lämnar hon barnen 7, 11 och 15 år på trappen hos sin faster. Fastern tar motvilligt hand om barnen, men det går, trots goda ambitioner, allt mer på tok för alla inblandade. Det London som beskrivs är långt från det man är van vid. I detta London härskar gängen, avvikande barn mobbas och barn och ungdomar drar sig inte för att straffa dem som inte inordnar sig i hierarkin. Någon hjälp finns knappast att få från samhället, polisen är uttalat rasistisk och de sociala myndigheter likställs med fiender. De få människor som engagerar sig och försöker nå fram till barnen med något som kan kallas hjälpsamhet och försök till vänskap missförstås. Att någon skulle vara snäll utan baktanke eller krav på eftergift är inte något som dessa barn förstår.

Det här är en riktig "feel-bad-story". Det är bitvis så eländigt att jag övervägde att sluta läsa boken när en tredjedel återstod. Samtidigt är det ett mycket starkt porträtt av alla tre barnen och deras faster som hamnat i en värld där det inte spelar någon roll vad man gör. Det går i alla fall åt fel håll.

Det här är en riktigt läsvärd bok, men sorglig. Boken är mycket fängslande, en dag var det enbart tur att jag hann av tåget.