Ellen Bryson, The transformation of Bartholomew Fortuno

Under andra halvan av 1800-talet drev en man vid namn P.T. Barnum ett museum i New York. Det var ett museum för konstiga saker som uppstoppade djur och kalvar med två huvuden. Det mest lockande var dock att muséet också förevisade udda människor. Boken handlar om en av dessa människor, den smalaste mannen i världen, Mr Fortuno. Denna man, som är bästa vän med tjocka damen, lever ett ganska lugnt liv på muséet och är stolt över att dagligen förevisas för förskräckta åskådare. Hans övertygelse är att utställningsobjektens egenheter är en gåva, så länge man inte är en konstgjord, oäkta skapelse, som kökshjälpen som en dag kläs ut och förevisas som prinsessa från ett land långt långt bort.

Fortunos lugna liv störs dock när han faller handlöst för muséets alldeles nya extra fina opiummissbrukande attraktion Skäggiga damen. Hon är den vackraste person han någonsin sett. Hon har stora bröst, vacker hy och har ett stort svallande rött skägg. Förälskelsen tycks dock delas dock av mr Barnum och någonstans där blir Mr Fortuno fast i en maktkamp mellan makarna Barnum, där fru Barnum har andra åsikter om muséets nya sensation än sin make. Skäggiga damens uppdykande påverkar dock Fortuno mer än han först anar och snart ifrågasätter både han och andra sitt liv som museieföremål.

Den plats boken utspelar sig på är annorlunda och det är visst, åtminstone lite, intressant att läsa om människor som utställningsobjekt, även om det inte ifrågasätts eller problematiseras i den här boken. Dessutom har jag lite problem med handlingen. Nog för den utspelar sig på 1800-talet, men jag tycker det är lite svårsmält när den ömtålige och magra Mr Fortuno ser sig kallad att i egenskap av man "ta hand om" och "rädda" skäggiga damen, som trots sitt missbruk nog skulle ta bättre hand om honom än tvärtom. Även om budskapet är att också den udda kan accepteras, gäller det bara så länge den inte avviker allt för mycket från normen. Det är lite trist, med ett sådant här tema borde författaren ha kunnat inspirera till mer diskussion och debatt.

I mångt och mycket är det en bok där det inte händer så mycket. Fortuno matar fåglarna, tänker och tittar på maten. Det händer inte heller så mycket hos mig som läsare. Jag läser och läser lite till och sen är den slut och så var det med det.

Tom McCarthy, C

Det här är en udda bok, kanske inte så konstigt att den såldes för halva reapriser på bokhandeln. Den inleds storartat med en fantastisk skildring av två barns uppväxt i en excentrisk familj där pappan driver en dövskola som lär barn prata och mamman, som finns någonstans i periferin, odlar silkesmaskar och gör tyg. Huvudpersonen Serge Carrefax och hans syster uppmuntras att lära sig allt möjligt. De utvecklar tillsammans ett slags monopol som utspelar sig utomhus i trädgården som sedan kompletteras med en radioanordning så de kan anropa varandra från de olika "gatorna". De lyckas också fixa en fenomenal explosion i garaget när Serges syster experimenterar med olika kemiska preparat, en explosion som de sedan under flera månaders tid förgäves försöker upprepa. När de blir äldre snöar Serge in på kortvågsradio medan hans överbegåvade syster djupdyker i kemins och insekternas värld.

Sedan går det utför. Serges syster dör och Serge kallas in i det militära där han upptäcker en annan del av kemin på nära håll. Han missbrukar allt som finns i medicinlådan, men överlever trots allt även om han landar som krigsfånge hos tyskarna. Sedan mår han inte så bra. Han lever det som i dag brukar kallas ett destruktivt liv och hamnar till sist i Egyptien ... som departementstjänsteman.

Boken är bitvis svår att förstå och i mitten rätt miserabel. Men den är ändå läsvärd med tanke på alla de goda skratt jag fick av bokens början. Hade den fortsatt på det sättet hade det varit en fröjd att läsa. Men nu, udda, ja det får bli det sammantagna betyget.

Robin Hobb, Ship of Destiny

Det här är sista boken i trilogin om the Live Ship Traders.

Plötsligt befinner sig den trygga världen i gungning. Krig hotar och den enorma jordbävningen har förstört större delar av staden i träden kring floden. Familjer splittras och osäkerhet uppstår om vem som lever. Situationen tvingar alla till anpassning och var och en måste förstå att det är upp till dem själva att ta ansvar för situationen. Medlemmarna i familjen Vestrit ser sig plötsligt var och en stå med en mycket viktig roll i att försöka få utvecklingen att gå och rätt håll, när allt plötsligt står och väger. Till och med lillebror Selden som hittills gråtande hållit i sin mors kjol i de andra böckerna får en viktigt uppgift att fylla.

Det är en saga som engagerar och livfullt beskriver människors längtan, sorg och rädsla på ett sådant sätt att det känns som jag upplevt det själv. Uppriktigt som en Knausgård förlagt till en annan värld. Och visst blir det roligare att läsa när man befinner sig i en saga med drakar och talande skepp, möjligheterna är oändliga!