En storm i Arvika. Slumpen gör att ett antal människor möts på Sallys restaurang och café mitt under stormen.
Ett misslyckat föräldraskap förenar tre av kvinnorna, Marguerite har en son som flytt till en sekt, Anette har en dotter som flytt till sin mormor och Minna har en dotter som stängt in sig i sitt rum och vägrar komma ut trots alla presenter hennes mor köper henne. Kommer hon inte för att hennes mor ljugit för henne, eller är det något annat som hindrar henne?
Det är inga glada livsöden som skildras. Liksom regnet och mörkret i boken finns knappt några ljusglimtar kvar för de som sökt skydd undan stormen. Sen blir det värre, ett träd blåser ner över huset och Minna blir svårt skadad.
Men liksom vädret ändrar sig ter sig livet efter en tid lite mer positivt för fler av de inblandade. Må så vara att man antingen måste göra sig av med det som mulnar livet, eller våga acceptera det som inte kan förändras och leva med sanningen som utgångspunkt. Det är en bra bok som väcker många tankar, inte minst om missriktad välvilja (i kvadrat). Man mår inte toppen hela tiden när man läser den men läsvärd, ja det är den.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar