E L James, Fifty Shades of Grey

Det här en bok som en massa människor har läst men som ingen vill erkänna att de har läst. Enligt uppgifter på Wikipeida har boken sålts i över 65 miljoner exemplar.

Varför vill då ingen erkänna att man har läst den här boken?

1. Det anses vara dålig litteratur. Ja, måhända. Vad sägs om ramhistorien, en ung oerfaren kvinna, som inte anar hur vacker hon egentligen är, får ihop det med en ung, ursnygg, framgångsrik och fantastiskt rik man? Hört den förut? Men faktum är att denna tillrättalagda romantiska historia faktiskt är riktigt svår att lägga ifrån sig. Man läser och läser och läser och kan inte riktigt sluta.

2. Den är som en mitt-livs-novell-historia i bokform. Ja, det är precis vad det är. Upplevelsen av att läsa boken är precis densamma som när man som trettonåring läste de romantiska novellerna i Vecko-revyn och det är ju inte direkt något man vill erkänna att man kan uppskatta.

3. Den handlar uteslutande om sex och därtill ganska grovt sådant. Ja, det stämmer också. Det är faktiskt svårt att hitta tre sidor i rad där inte huvudpersonerna på ett sätt eller ett annat är engagerade  i avancerat sex. Det är faktiskt fascinerande att författaren lyckats trycka in så mycket sex i en bok. Det borde nästan vara omöjligt och det får man väl erkänna, det blir inte litteraturmässigt sett, någon höjdare. Men jag tror att det primära målet med boken är att maximera sexscenerna och det lyckas författaren med.

4. Boken handlar om en man som förtrycker en kvinna. Ja, Grey, mannen i boken, har ett kontrollbehov som inte är av denna världen.

Jag vågar i vart fall erkänna det. jag har nu läst boken och ser man det för var det är, porr i bokform, får man väl säga att man får valuta för pengarna.