Det här är bok två i Hobbs trilogi Soldier son. Allt var så bra ordnat, huvudpersonen Nevare skulle gå färdigt soldatakademien, gifta sig med en omhändertagande vacker flicka, få söta barn och göra en fantastisk karriär. Han var ung, snygg, begåvad och ambitiös. Men sedan magin fyllt Nevare, bokstavligt talat, och gjort honom riktigt riktigt fet går det bara utför.
I denna bok söker sig Nevare till änden av riket, där soldaterna bygger en väg genom skogen för att nå havet. Det regementet är ökänt. Soldaterna sköter sig illa och mår så dåligt att en hel del deserterar eller till och med tar livet av sig. När Nevare kommer dit förstår han varför. Av någon anledning sprider skogen en obeskrivlig skräck som knäcker även den hårdaste. Varje sommar härjar också pesten och invånarna dör i massor.
I detta förfallna regemente finns till och med en plats för Nevare och han anställs för att gräva gravar på solatkyrkogården. Ingen annan vill ha jobbet eftersom gravarna gränsar mot skogen och det är inte ovanligt att de begravda människorna grävs upp på nätterna och spetsas i träden, varpå Nevare får hämta tillbaka de döda och åter begrava dem på kyrkogården.
Trots allt elände kämpar Nevare på, han när ännu en dröm att kunna bli accepterad och utmärka sig som en god soldat. Men allt går honom emot och snart anklagas han för att ha begått hemska brott. Måste han till sist ge upp sina ambitioner och låta ödet ha sin gång?
Bitvis är den här boken som en Steven King-roman, det värsta av det värsta inträffar hela tiden. Men historien fortsätter och ja, nu återstår att se om sista boken kan knyta ihop äventyret.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar