Sara Stridsberg, Drömfakulteten

Den diskussion som förts i Sverige där samtliga män anklagats för att vara våldtäksmän och sådana som utsätter kvinnor för våld ter sig mycket lågmäld jämfört med den hård-militanta feminism som förespråkades av Valerie Solanas, personen som den här boken handlar om. ”Life in this society being, at best, an utter bore and no aspect of society being at all relevant to women, there remains to civic-minded, responsible, thrill-seeking females only to overthrow the government, eliminate the money system, institute complete automation and destroy the male sex.”

Det här är en tragisk bok. Det är inga problem att gå av vid rätt station eftersom man lider så när man läser den. Det är tur att det är så lite text på varje sida att man liksom kommer framåt, för det här är en eländig historia i klass med filmen Requiem for a dream, om du har sett den. I mitten var det så hemskt förfärligt att jag övervägde att sluta läsa och skickade ett klagofyllt mail till personen som lånat ut boken till mig, men en tillfällig lättnad kom och jag kunde läsa vidare.

Valerie Solanas är var en intelligent knarkande feminist som utnyttjades av män under hela sitt liv. Samtidigt blev hon en sorts ikon för feministrörelsen på 60-talet. Men hennes liv var förfärligt tragiskt. Hela boken handlar om hur hon dör, och om hennes väg dit när hon bland annat skjuter Andy Warhol. Ja, det är ju bra att variera det man läser…men som vanligt har jag svårt att förstå hur den här boken höjts till skyarna av litteraturkritikerna.