Svärdet och spiran, Ken Follet

Jag högg en tjock fet bok på Coops bokrea. I förordet och på baksidan står att boken skiljer sig mycket från det som författaren tidigare skrivit. Eftersom jag inte har läst någon bok av Ken Follets tidigare så var det inte mycket till ledning.

Boken utspelar sig i England på 1100-talet. Det är fattigt och eländigt men katedraler ska man bygga till varje pris. Som läsare följer de människor som bor och arbetar kring och på bygget, det är klostret och kyrkans män, greven, riddarna och människorna i staden som växer upp runt bygget. Det märks att författaren tidigare har skrivit deckarböcker. Det är så spännande att jag hela tiden är tvungen att hålla på och läsa i förväg för att få reda på hur det ska gå, överlever hjältinnan attacken av riddarna, klarar sig barnet som brutalt blir nedslagen av en fredlös, blir det något giftermål? Det är ju lite jobbigt. Trots att det är så spännande och på det sättet engagerande tycker inte jag att boken var särskilt bra. Den är för tung och otymplig att släpa på tåget, så man får ha den under armen istället för i väskan. Värre är dock att jag inte heller berörs särskilt av den och att den saknar trovärdighet. Ja, den kanske är trovärdig i sin beskrivning över byggnadskonsten på 1100-talet men jag har svårt att tro att det fanns så moderna upplysta kvinnor som Aliena på 1100-talet och när några män utbrister ungefär, "tänk ändå om man fick uppleva tider när människor inte behövde frukta att maktens män ska komma och plundra deras bostäder och bränna deras hus", så känns det mest fånigt.

Men som vanligt jag kanske är fel målgrupp. För kontrasternas skull kastar jag mig istället för Sven Otto Littorins Uppdrag arbete, en bok av en annan man med ambitioner som skulle matchar dem som behövs för att bygga katedraler. (Mer om det i nästa inlägg.)